Gunnar Jarrings Centralasien-samling
Handskrifter från Kashgar, Yarkand och Ili — sökbara på ort, ämne och språk.
Ett bibliotek över den östturkiska bokkulturen i Tarimbäckenet: avskrifter, litografiska tryck och tidskrifter, samlade av diplomaten och turkologen Gunnar Jarring. Börja med ett ord — ort, ämne eller materialtyp.
Sök i samlingen
Sök på ort, ämne, språk eller materialtyp — till exempel kashgar, litografi, kolofon eller sufism.
21 av 21 poster
OrtKashgar
Oasstaden i västra Xinjiang är samlingens tyngdpunkt. Härifrån kommer merparten av de östturkiska handskrifterna och de litografiska trycken, ofta köpta i stadens bokhandel eller kopierade för en beställare.
OrtYarkand
Grannstaden till Kashgar sydost om Tarimbäckenet. Yarkand-proveniens märks ofta på ortnamnet i kolofon eller i en notering om var texten blivit avskriven.
OrtHotan
Sydlig oasstad känd för sidenproduktion. I samlingen förekommer Hotan framför allt som avskrivningsort i kolofoner och i noteringar om köpare och ägare.
OrtIli och Ghulja
Dalen kring floden Ili, med Ghulja som centrum, var en egen kulturell och politisk sfär. Här trycktes och handlades böcker i en miljö som också stod i direkt kontakt med det ryska imperiet.
OrtTurfan
Oas och gammal handelsknutpunkt norr om Tarimbäckenet. Turfan-anknytning syns oftast som avskrivnings- eller ägarort i en handskrifts slutnot.
SpråkÖstturkiska (uyguriska)
Samlingens huvud språk: den turkiska varietet som skrevs i Tarimbäckenet och som i dag kallas uyguriska. Skriften är arabisk, med stavningsdrag som skiljer texterna från osmansk turkiska.
SpråkArabiska och persiska
Bönböcker, heliga texter och klassiska verk förekommer på arabiska och persiska, ofta tillsammans med en östturkisk översättning eller förklaring i marginalen.
HandskriftHandskrifter
Avskrifter på papper, från enstaka häften till bundna volymer. Datering och avskrivare står i kolofonen; saknas den får pappersslag, handstil och ägarnoteringar ge ledtrådarna.
TryckLitografiska tryck
Böcker tryckta med litografi i Centralasien under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Trycken gjorde billiga texter tillgängliga och är därför ofta slitna, med lagade sidor och handskrivna tillägg.
TryckTryckta böcker
Äldre tryckta volymer som kompletterar handskrifterna: ordböcker, läroböcker och utgåvor som cirkulerade i samma miljö som avskrifterna.
TidskriftTidskrifter och press
Löpande häften och tidningar visar vad som lästes och diskuterades i Kashgar och Ili under 1900-talets första decennier — ett material som sällan bevarats annars.
ÄmneSufism och andliga texter
Vägledningar, dikter och berättelser från sufisk tradition hör till de vanligaste innehållen. Texterna lästes högt, citerades och skrevs av för eget bruk.
ÄmneIslamisk rätt och vardagsregler
Frågor om arv, äktenskap, handel och rening. Rättsliga texter i samlingen är ofta kortfattade sammandrag gjorda för praktiskt bruk snarare än lärda verk.
ÄmneOrdlistor och lexikografi
Ordlistor i två eller flera språk är en egen grupp: de visar hur östturkiska förklarades på arabiska eller persiska, och hur ett skriftspråk hölls samman över stora avstånd.
ÄmnePoesi och litteratur
Dikter och berättande texter, ofta avskrivna för nöjes skull. Antologier och enskilda dikter visar vilka författare som lästes i oasstäderna.
ÄmneHistoria och resor
Kröntikor, reseskildringar och lokala historier som beskriver städerna, handelsvägarna och de politiska skiftena kring förra sekelskiftet.
ÄmneBotemedel och vardagsbruk
Korta brukstexter med recept, böner och råd för sjukdom och vardag. De skrevs för att användas och bär spår av det: flera händer, tillägg och överstrykningar.
HandskriftLäsa en kolofon
Sista sidans kolofon anger när, var och av vem en text skrevs. Guiden förklarar vilka uppgifter som brukar finnas, vilka som ofta saknas och hur luckorna kan fyllas.
HandskriftProveniens och ägare
Ägarnoteringar, stämplar och köpanteckningar berättar hur en bok vandrat. De är ofta skrivna på ett annat språk än själva texten och kan flytta en volym mellan orter.
HandskriftPapper, band och skick
Lokalt papper, enkla häftningar och slitna kanter säger något om hur böckerna användes. Guiden går igenom vad som går att avgöra utan laboratorium.
ÄmneDigitalisering och katalog
Biblioteket finns vid Svenska forskningsinstitutet i Istanbul och är digitaliserat; handskrifterna finns vid Lunds universitetsbibliotek. Här förklaras hur en sökning går från ämne eller ort till en beställning av en handling.
Så är samlingen uppbyggd
Materialet är inte ordnat efter hylla utan efter hur det en gång användes. Tre ingångar fungerar särskilt bra när du inte vet vad du letar efter:
- Ort. Kashgar, Yarkand, Hotan, Turfan och Ili bär var sin bokkultur. En notering om avskrivningsort är ofta det enda spåret till var en text cirkulerade.
- Ämne. Sufism, rätt, ordlistor och poesi dominerar. Brukstexter med recept och böner är en egen, ofta förbisedd grupp.
- Materialtyp. Handskrift eller litografiskt tryck avgör hur mycket datering och proveniens du kan vänta dig — och hur volymen bör hanteras.
